.

Jag blev väldigt förvånad nyss, att jag fick veta en sådan nyhet på Facebook av alla ställen. Jag tog nog illa vid mig för att personen i fråga står mig nära, väldigt nära. Jag trodde att jag personligen själv var en stor del av dennes liv att jag skulle få reda på detta i pesonligen.

Jag är dock orolig, väldigt orolig för att X skall krossa dig, tömma ditt hjärta på all livslust, såra dig. Du och två till är mitt liv, och kommer alltid vara mina älskade och jag skulle lida om jag såg någon av er må så pass dåligt som du gjorde förra gången.

Låt dig förstå mina ord, ni är mitt allt!

Ja, det är vad jag skulle kunna kalla det, jag blir så arg när jag tänker på det och inser hur mycket det har förstört. Hälsan den dragit med sig. Jag blir så ARG att människan i fråga inte inser hur dem riskerar sitt liv. Hur denne inte inser att vi är gränsen på att bli föräldralösa, att våra barn kanske ej får ha några morföräldrar i sin uppväxt. Vreden som sköljer över mig går ej att förklara med ord.
Alkoholens barn, det är vad vi är.